Utbildning personlig utveckling


Utbildning personlig utveckling

Utbildning personlig utveckling – Kategoriserar beteendet, inte människan

Utbildning personlig utveckling – De fyra beteendemönstren har givetvis otaliga variationer; det finns lika många ledarskapsbeteenden som det finns ledare. Ju längre från linjernas skärningspunkt beteendet ligger, desto mer utpräglat är det.

Modellen hjälper dig att förstå ditt eget och andras beteende. Därmed kan den också hjälpa dig att samverka bättre med underställda, kollegor och chefer.

Genom att använda den undviker du dessutom att sätta förenklade etiketter, som »gnällspik« eller »ja-sägare«, på andra. Vi människor är komplicerade och föränderliga. Vi reagerar inte på samma sätt i olika situationer, vi beter oss inte likadant mot chefen som mot våra underställda. Att sätta en värdeladdad etikett på en person blir ofta detsamma som att brännmärka personen, vi antar att personen alltid är sådan.

Modellen hjälper dig kategorisera beteendet, snarare än människan, och beteenden går att ändra.

Utbildning personlig utveckling – Hur chefer beter sig mot underställda

De fyra grundläggande mönstren utelämnar nyanserna i en ledares verkliga beteende. Men du kommer förmodligen att känna igen de följande fyra sätt som chefer har i relationen med sina underställda.

1. Det enväldiga ledarskapet. Budskapet är »Gör det på mitt sätt, annars…«. Makt och fruktan håller de anställda i schack. Chefen sköter ruljansen utan att söka hjälp och råd från de underställda. Delegering blir detaljstyrning. Kommunikationen går i en riktning; chefen talar, du lyssnar. Misstag bestraffas, goda insatser leder sällan till beröm. Resultaten betyder allt, hur de nås är inte så viktigt.

2. Det vaga ledarskapet. Chefen försöker inte ändra de underställdas sätt att arbeta, utan ser bara till att allt löper friktionsfritt för att skydda sin egen rygg. Han eller hon är blott en mellanhand mellan sina överordnade och sina underordnade. Beslut skjuts upp så länge det går och de anställda ser lite av sin chef som helst håller sig undan. Saker ska göras på beprövade sätt, risker ska undvikas och medarbetarna får sällan återkoppling, vare sig positiv eller negativ.

3. Det lättsinniga ledarskapet. Chefen ser sig som kompis och avdelningen ska vara som en stor och lycklig familj. Sättet att leda är vagt, ostrukturerat och kravlöst. Chefen ger alltför lätt beröm men överser med misstag för att slippa ta tag i obehagliga frågor. Stor energi ägnas åt personliga kontakter, åt att prata med underställda om saker som inte har med jobbet att göra.

4. Det samverkande ledarskapet. Chefen ser som sin uppgift att få ut det bästa ur sina underställda genom att sätta tuffa mål för dem och hjälpa dem utveckla den kompetens de behöver. Varje medarbetare behandlas som en individ och ges stor självständighet. Chefen engagerar de anställda och söker deras hjälp och råd men låter inte en populär åsikt överrösta sitt eget omdöme och lämnar aldrig över sitt ansvar eller status som chef.

Utbildning personlig utveckling – Hur chefer beter sig mot kollegor

En chef har inte den formella makt över sina kollegor som han eller hon har över sina underställda. Denna skillnad i makt kommer att färga de fyra beteendemönstren.

1. Chefen vill inte dela makt och gör allt för att ha makt också över sina kollegor, genom att använda armbågarna mot dem som uppfattas svagare eller genom att försöka överglänsa dominanta rivaler i högre chefers ögon.

2. Chefen vill ogärna sticka ut huvudet och låter därför gärna en kollega ta ledningen. Hans konservativa inställning kan vara nyttig som en stabiliserande faktor i samarbetet; så länge chefen inte känner sig hotad av kollegan lämnar han eller hon sannolikt bidrag som är till nytta för båda parter och för organisationen.

3. Chefen är mer intresserad av vänskap än av makt och ser kollegorna som vänner eller potentiella vänner. Har han eller hon också erfarenhet, kompetens och hög intelligens så kan beteendet, rätt kanaliserat, åstadkomma värdefulla relationer.

4. Chefen ser kollegorna varken som hotfulla konkurrenter eller som kompisar. De är möjliga samarbetspartners som ska odlas för att man ska nå gemensamma mål. Det kräver social kompetens; att samarbeta är inte alltid lätt. Det får inte bli en tävling om vem som är bäst. Det kan också gälla att ersätta misstänksamhet med förtroende eller att kanalisera entusiasm eller sällskaplighet till produktiva handlingar.

Läs mer om utbildning personlig utveckling


Titlar som relaterar till ämnet: Utbildning personlig utveckling

Tänka, Snabbt Och Långsamt

Tänka, Snabbt Och Långsamt

372. Daniel Kahneman

omslag.indd

Från kulturkrockar till kulturmöten

424. Christine Beckman och Jenny Forsling

OmslagDe fyra disciplinerna... hög

De fyra disciplinerna för exekvering

392. Chris McChesney, Sean Covey, Jim Hulting och Mark Reznik

Medvetande Lyssnande (Föreläsning)

Medvetet Lyssnande (Föreläsning)

946. Peter Höckert