Testa gratis!

Thomas Pikettys kapitalet Av: Jesper Roine

Thomas Pikettys kapitalet

418

Taggar: Ekonomi, nationalekonomi, tillväxt

Spellängd: 30 min

Kategori: Omvärldsförändring, Strategier


BOKEN HANDLAR OM

Tillväxten är det stigande tidvattnet som lyfter alla båtar – så lyder de tankegångar som har väglett både ekonomer och politiker under många år. Uttrycket betyder att marknadskrafterna med tiden jämnar ut ekonomiska klyftor och att
tillväxten då kommer alla till del. Thomas Pikettys grundliga arbete konstaterar dock att så inte är fallet. De senaste decennierna har ojämlikheten tagit fart och starka ekonomiska krafter verkar för att klyftorna kommer att fortsätta öka.

Piketty har sammanställt statistik över inkomster och förmögenheter under fyra sekel och formulerat teorier kring vilka mekanismer som styr ekonomin. Han bidrar också med idéer kring vad man kan göra för att motverka den här utvecklingen.

Jesper Roines sammanfattning av Kapitalet i tjugoförsta århundradet bidrar dessutom med ett svenskt perspektiv.

Läs om:
Bortom Marx och Kuznets
Det lönar sig att vara rik
Nittonhundratalets u-kurvor
Ekonomins lagar skapar inte jämlikhet
Fördelningen mellan arbete och kapital

Thomas Pikettys kapitalet – Bortom Marx och Kuznets

Det pågår ständigt en debatt om hur förmögenheter och inkomster ska fördelas i samhället, men den baserar sig tyvärr på åsikter och inte på fakta.Vissa hävdar att ojämlikheten ständigt ökar och att världen definitionsmässigt blir allt mer orättvis, att marknadsekonomin har en naturlig tendens att förstärka skillnader i inkomster och förmögenheter mellan människor.  Andra menar att det är tvärt om, att ekonomin med tiden jämnar ut skillnader, bara den får sköta sig själv.

Thomas Pikettys kapitalet – Oändlig ackumulation

1867 publicerade Karl Marx första delen av Kapitalet. Där försökte han förklara hur kapitalismen fungerade. Trots den ekonomiska tillväxten levde fabriksarbetarna vid den tiden i elände. De bodde i slumområden, arbetsdagen var lång och lönerna låga. Den politiska makten hade inte åstadkommit mycket mer än en åldersgräns för barnarbete vid åtta år. Karl Marx frågade sig vad som var nyttan med den industriella utvecklingen om massornas villkor efter ett halvt sekel av tillväxt var lika eländiga som tidigare.

Marx huvudsakliga slutsats var principen om oändlig ackumulation, det vill säga att kapitalet har en tendens att koncentrera sig i händerna på allt färre ägare. Det är en teori som än idag har viss bärkraft, men Karl Marx hade fel när han trodde att tillväxten och innovationstakten skulle avstanna.

Thomas Pikettys kapitalet – Den osynliga handen

Andra ekonomiska teoretiker menar att harmoni uppstår automatiskt och alla ojämlikheter jämnar ut sig om vi låter ekonomin sköta sig självt. Ekonomen Adam Smith talade till exempel om den osynliga handen som skapar välstånd för alla om bara inte politikerna lägger sig i.

Ekonomen Simon Kuznets menade att inkomstskillnaderna automatiskt skulle minska i takt med att tillväxten så småningom sipprade ner till alla nivåer i samhället. Även Kuznets beräkningar byggde på fakta.  Han studerade statistik över inkomstfördelningen i USA 1913 till 1948 och såg då att klyftorna minskade. 1955 presenterade han sin teori och liknade då tillväxten vid det stigande tidvattnet som lyfter alla båtar. Under flera decennier fortsatte klyftorna att minska och det såg länge ut som om Kuznets haft rätt, men mot slutet av 70-talet hände något.

Thomas Pikettys kapitalet – Topplönerna steg återigen

Margret Thatcher kom till makten i Storbritannien 1979 och Ronald Reagan i USA 1980 och detta kan betraktas som starten på en konservativ revolution. Plötsligt vände kurvorna uppåt. Sovjetimperiet började knaka i fogarna och kapitalets tillväxt tog fart, delvis på grund av den finansiella globaliseringen och avregleringarna.

Sedan 1980 har inkomsterna hos de bäst avlönade återigen stigit, framför allt i USA och topplönerna är nu tillbaka på de nivåer där de låg vid nittonhundratalets början. Detta visar att Simon Kuznets hade fel, menar Thomas Piketty och pekar på en rad orsaker till varför inkomstklyftorna inte alls jämnar ut sig per automatik bara ekonomin får sköta sig själv. Tvärt om tenderar klyftorna att öka om vi inte reglerar utvecklingen med hjälp av exempelvis skatter.

Läs mer om författaren Thomas Piketty